Så var den här, helgen som jag och många med mig sett fram emot hela våren. Den är ju faktiskt en milstolpe. Nu blir det mörkare på kvällarna igen och skrämmande tanke, det är bara 6 månader till jul!
Jag flög till Stockholm för att besöka mamma och systrar i Gävle.
Lilla mamma, som gav oss ett skrämskott som hette duga ett par dagar före midsommar. Som tur är så kom hon igenom det utan problem och är densamma som innan, förutom kanske lite tröttare. Så nu har hon stränga order från oss döttrar att vila när hon känner sig trött, att verkligen lyssna på kroppen när den säger ifrån.
Jag lagade en god middag åt mamma och mig på midsommarafton. Det lyckades jag med, även om det var väldigt svårt att hålla henne ute från köket!
Grillad laxfilé m nypotatis och gräslökssås. Det gillade hon. Annars kan hon vara lite svår med maten. Men som uppväxt i Trondheim/Norge där fisket är stort så räknade jag med att detta skulle passa henne.
Sedan kopplade vi av med lite läsning, som vi båda tycker om, och tv.
Midsommardagen bjöd "mellansyrran" på middag, hemlagade köttfärsbiffar med makalöst god sås. Precis vad man längtar efter när man mer eller mindre bor i kappsäck som jag gör och inte lagar mat så ofta. Sedan anlände storasyrran också till fikat och vi hade alla en trevlig midsommarkväll med mamma.
Varje gång vi träffas så förundras jag över hur fruktansvärt olika varandra vi 3 systrar är. Ingen av dem skulle för ett ögonblick fundera på att leva som jag gjort och gör. Vilken himla tur att vi alla är olika.
Stackars mamma om de hade varit som jag...
Nu är jag tillbaka i lägenheten i Köpenhamn och på jobbet i Naerum. En rungande start blir det. Jobbar kvällar denna vecka och nästa vecka ska jag jobba nätter för en kollega som vill vara ledig.
Helgen som kommer vet jag inte än vad som händer. Funderar på att stanna i CPH och eventuellt går Tiina och jag på Tivoli.
Nästa helg är jag ledig från torsdag, Ska lämna bilen på service på fredagmorgon, sedan ska jag förmodligen och förhoppningsvis träffa Karin.
Har inte träffat henne på länge, inte sedan nationaldagen och det ska bli så roligt.
Förutom mina gudomliga barn så är hon det enda stabila i mitt liv.
Som vanligt har vi mycket "catching up" att göra, att snacka om vad som hänt sedan sist.
Kanske kör jag till Jönköping för att träffa min dotter på lördagen när hon slutat jobbet.
Om hon orkar och om inte Karin och jag hittar på något!